Kändisbloggarna

Jag gillar inte att skriva om dom över huvudtaget för de ger dom bara mer credd för deras skit dom skriver. Vafan är de med dom liksom? Har dom aldrig nått vettigt att skriva. Den ena photoshopar sig till nån jävla ET, den andra kör in gurkor i röven, den tredje sväter i hjäl sig, den fjärde knullar med halva svenska folket och den femte är som ett tredje hjul och vill bevisa för alla att allt är som i en guldask med en ynka chokladpralin och hoppats på att vara bästa vän med alla. What's the deal with that?! Det funkar ju liksom inte i längden. Jag förstår inte riktigt poängen att hänga med folk som inte lever på annat än skitsnack och fikabröd ute i sthlmcity med en bloggdator och lite cigg i käften.Ena veckan ska två gå på dejt och gifta sig för dom älskar varann mest i hela värden - andra veckan så står de hata med stort H i pannan på varann. Hade dom varsit gevär hade dom skjutit varann efter bara två sekunder i rampljuset tillsammans. Hallå?! Hör ni hur det låter eller?! För att göra sig osams med hälften av umgänget för att sedan bli bästa vänner på 24 dygn det är fan bra, dom ligger trots allt i när de gäller tjaffs. Hur i helvete kan dom leva sina liv så? Jag skulle få magsår såfort nån kallade mig hora för att ha puttat till en annan på fyllan. Jag ska inte säga att alla beter sig som om dom vore nyblivna 14åringar igen för många har kommit långt och det ska dom verkligen ha credd för. Är det ingen av er som håller med mig lite iallafall? Hade ni vetlat levt så för att få lite public? Jag vet att folk strävar efter mer besökare men det finns väl bättre sätt än att starta bloggbråk och PR-trick. Att tro sig lära känna en person och bli så tight på en månadstid för att kunna säga att dom är bästa vänner gör mig imponerad. Många av mina vänner jag känt i 21år kallar jag knappt bekanta men visst - det är dom. Dom är trots allt mina vänner men mer än så blir vi inte. Det låter som att jag är bittrast i världen och inte har några vänner men så är de fatktist inte, jag älskar mina vänner över allt annat och har kommit fram till en punkt i mitt liv där jag inte pallar leva med skitsnack så fort den tredje parten i sällskapet stängt dörren förän nått kommer ur käften på dom andra två.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0